Vid Piazza della Republica ligger stans anrika café. Den hemlagade glassen är bland de bästa vi smakade i Kalabrien. Med andra ord utsökt. För en euro får man två kulor. Intill kan man köpa en vanlig typ GB-isglass för en och femtio.
Tvärsöver Sibaridalen från Spezzano under en av Pollinobergens toppar, på 1015 meters höjd, klamrar denna helgedom sig fast vid bergväggen. Det är sjukt otillgängligt men underbar utsikt och byggnaderna från medeltiden smälter nästan samman med berget.
3. Trebisacce
Något större kuststad åt nordost med promenad längs med en strand som består av lite större stenar. Livlig och mer urban känsla. Gatorna upp mot historiska centrum är tokbranta och därifrån har man finfin utsikt över Joniska havet.
Uppe på en smal bergskam slingrar sig huvudgatan med små gränder och prång. Staden är flottare än det mesta runtomkring, det vill säga välskött, inte så mycket ruckel, men otroligt fin.
Alvaro anses vara Kalabriens främsta författare. Gente in Aspromonte, som den heter på orginalspråk, utspelar sig i sydligare delar av landskapet och skildrar feodala förhållanden i en liten by kring förra sekelskiftet. Kort och vacker roman. (Vi fick nys om den genom Tomas Lappalainens mycket läsvärda bok om den kalabriska maffian.)
/Annika o Markus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar